Det är stake i dig! Är ett uttryck jag ofta får höra. Inte just nu …;-) brukar jag svara om jag känner att jag vågar. Sedan brukar jag säga: Men tack ändå berätta hur du tänkte och då brukar de säga att jag är modig. Genom åren har jag fått många förklaringar till uttrycket, det ena mer färgsprakande än det andra och det är något positivt.

Vi kommunicerar på så många olika sätt. Hur vi klär oss, vilken frisyr vi har, om vi åker bil eller cyklar, hur vi går, om vi går, hur vi står, vilken dialekt vi talar eller helt enkelt hur vi ser på den vi talar med. Men ändå så tycker jag att ordval är centralt. Det är ändå genom orden i samtalen vi tycker att vi förmedlar oss till omgivningen. Vi väljer ibland med omsorg och ibland av gammal vana. De ord du väljer att använda kan betyda olika saker i olika lyssnares öron. För någon är ett ord ett vackert ord för någon annan är samma ord fult. Stake!? Ett gammalt ord för rakryggad.

Ofta är komplimanger till kvinnor förenade med manlighet men sällan tvärt om. Du kör som en kärring är oftast inte menat som en komplimang. I och för sig är inte manhaftig en komplimang det heller men att ta i som en hel karl är en komplimang. Som barn fick jag ofta höra att jag var en riktig pojkflicka och att det var något bra. Jag var modig.

Vår självbild och vad vi klarar av är starkt förknippat med språket och etiketterna runt om kring oss i samhället. Relational Frame Theory, RFT, en psykologisk teori som beskriver den mänskliga förmågan att använda språket, hur språk och avancerade kognitiva funktioner utvecklas, lärs in och hur språket används för dialog och kommunikation.

Vi har både en yttre och en inre dialog, ett samtal. Vår förmåga att använda språk och tänkande kan skapa lidande eller vara en källa till glädje, styrka och konstruktiva beteenden. Nya tankar kan leda till nya beteenden. Den inre dialogen kan skapa stress om det är så att du ständigt klagar på dig själv. I samhället finns ett offentligt samtal, ett återkommande språk där etiketter på människor ständigt återkommer. Etiketter som individer sällan valt själva utan som vi omedvetet och obetänksamt klistrat på varandra. Etiketterna kan skapa känslor som leder till handlingar eller kanske passivitet.

Undersökningar har gjorts där försöksledaren delar in studenter i två grupper som båda ska på göra ett matematiktest. I den ena gruppen drar testledaren blondinskämt och delar sedan ut testen. I den andra gruppen drar testledaren bara allmänt dåliga skämt innan testen delas ut. När studenterna lämnar rummet blir de intervjuade om hur de trodde de klarat sig samt hur de upplevde testsituationen. Resultaten från intervjuerna skilde sig inte men resultaten som studenterna gjort på matematiktestet skilde sig markant på så sätt att i de blonda kvinnorna i gruppen där blondinskämt dragits hade väsentligt sämre resultat än de blonda kvinnorna i den andra gruppen. Detta trots att de själva inte mindes att det dragits just blondinskämt. Budskapet hade gott in ändå, blondiner är dumma och resultatet blev att de blonda kvinnorna presterade sämre trots att de själva inte viste att de påverkats.

Jag undrar hur en rasistisk samhällsdebatt påverkar skolresultat, hur ett homofobt offentligt samtal påverkar sjuktalen och hur könsstereotyp reklam påverkar vad vi tror att vi klarar av?

Därför tror jag att ord är viktiga – för att de påverkar vad vi tror att vi klarar av. Både det inre och det yttre samtalet är avgörande för vår livssituation. Att skapa sig ett inre samtal som skiljer sig från det som för i samhället är svårt. Att därför prata om det positiva och leta lösningar istället för att etikettera människor negativt är en av flera nycklar för att öka allas möjligheter att delta på lika villkor.

Min kompis Anna Bergholtz har också funderat kring detta i vild debatt med Jonas Gardell.

Läs mer:
http://www.dagensmedia.se/asikter/debatt/article3820140.ece