Bemötande och arbetsmiljö – hur hänger det ihop?
Så som internt så ock externt brukar jag tänka. Därför hänger vår arbetsmiljö ihop med hur vi sedan bemöter kunder, vårdtagare eller kanske medlemmar. De är två tätt sammankopplade områden, beteenden på arbetsplatsen.
Hur vi lyssnar, delar information och hanterar misstag påverkar både samarbetet mellan kollegor och förutsättningarna att göra ett bra jobb. Bemötandet är en del av arbetsmiljön, samtidigt som arbetsmiljön påverkar vilket bemötande vi orkar och har möjlighet att ge.
Bemötande på arbetsplatsen – vi är varandras arbetsmiljö
Ett positivt bemötande av nya kollegor kan bidra till en god arbetsmiljö, medan ett dåligt bemötande kan leda till en negativ arbetsmiljö och stress både för den som är ny och för den som funnits länge på arbetsplatsen. Vi kan tänka att bemötandet är hur vi beter oss gentemot varandra och därmed hur vi är varandras arbetsmiljö, lite klyschigt men sant ändå.
Det märks i sådant som händer varje dag. Får du hjälp när du frågar eller en suck som svar? Berättar någon att en rutin har ändrats eller förväntas du upptäcka det när du gör fel? Kan du säga att du inte förstår utan att känna dig dum?
”Fråga om det är något” säger vi gärna till den som är ny. Då behöver vi också vara beredda på att personen faktiskt frågar. Kanske flera gånger.
Hur pratar vi med varandra när något går fel?
Det är lätt att vara trevlig när allt fungerar. Lite svårare när det är ont om tid, någon har missat något och kunden väntar.
Då märks det hur vi brukar hantera problem. Försöker vi förstå vad som hände och lösa situationen? Eller börjar vi leta efter någon att lägga skulden på?
Om den som berättar om ett misstag blir förlöjligad kanske nästa misstag aldrig kommer fram. Om frågor möts med irritation kanske medarbetaren börjar gissa istället. Det kan få betydelse långt utanför det enskilda samtalet.
Vi behöver kunna prata om det som blivit fel. Men hur vi gör det påverkar om människor vågar fråga, säga ifrån och be om hjälp nästa gång.
”Vi har ju bara en rå men hjärtlig jargong”
Hjärtlig för vem?
På en arbetsplats kan ett skämt kännas självklart för dem som har arbetat länge. Den som är ny kanske inte alls vet hur det ska tolkas. Och den som skrattar med behöver inte tycka att det är roligt.
Vi behöver kunna undersöka jargongen utan att direkt hamna i en diskussion om vem som är känslig och vem som har humor. Vad skämtar vi om? Är det alltid samma person som får vara skämtet? Vad händer om någon ber oss sluta?
Det går att ha roligt tillsammans och samtidigt ta ansvar för hur vi påverkar varandra.
Vad har chefen med bemötandet att göra?
En chef visar genom sitt eget beteende vad som får plats på arbetsplatsen. Lyssnar chefen på invändningar? Går det att säga att arbetsbelastningen är för hög? Hur pratar chefen om den som inte är i rummet?
Men ledarskap handlar också om att ordna förutsättningarna för arbetet. Det hjälper inte att uppmana medarbetarna att samarbeta bättre om de inte vet vem som ansvarar för vad eller vilka uppgifter som ska prioriteras.
Då behöver vi undersöka både beteendena och hur arbetet är organiserat. Vi kan träna på att ge tydligare återkoppling och samtidigt behöva ändra en rutin. Vi kan behöva lyssna bättre på varandra och samtidigt behöva mer tid för överlämningar.
Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön. Att vi påverkar varandra i vardagen gör inte det ansvaret mindre.
Hur märks det hos kunder, vårdtagare och medlemmar?
Tänk dig att du ska hjälpa en kund men inte har fått information om vad en kollega redan har lovat. Kunden måste berätta allt igen. Du blir stressad och kollegan blir irriterad över att bli avbruten. Till slut handlar samtalet om vem som borde ha gjort vad.
För kunden är det fortfarande samma verksamhet.
När vi delar information, hjälper varandra och vet hur vi ska föra en fråga vidare blir det lättare att ge ett bra bemötande även utåt. Det interna samarbetet följer med in i mötet, vare sig vi tänker på det eller inte.
Vad kan vi börja med på nästa APT?
Utgå från en vardaglig situation där samarbetet brukar köra ihop sig. Prata om vad som händer och vad ni behöver göra annorlunda.
- Hur svarar vi när någon ber om hjälp? Finns det ett sätt att hjälpa eller hänvisa vidare även när vi själva har mycket att göra?
- Hur delar vi information? Får rätt personer veta det de behöver i tid?
- Hur tar vi upp misstag? Kan vi lösa problemet och lära oss något utan att förminska den som berättar?
- Hur säger vi ifrån? Vad gör vi när en kommentar eller ett skämt går över gränsen?
- Vad behöver chefen förändra? Är det något i ansvarsfördelningen, prioriteringarna eller planeringen som försvårar samarbetet?
Välj något konkret att pröva och bestäm när ni följer upp det. ”Vi ska bli bättre på bemötande” låter bra. Men vad ska ni faktiskt göra annorlunda på måndag?
Några saker som jag ibland tar upp under en föreläsning om bemötande och arbetsmiljö
- Hur ledarskap och ledarskapsstil kan påverka medarbetarnas bemötande och hur ledare kan skapa en god arbetsmiljö genom att vara en förebild och därmed främja ett positivt bemötande.
- Hur grundläggande motivationsforskning kan hjälpa oss att förstå varför ett positivt bemötande bidrar till en god arbetsmiljö och vilka positiva effekter detta kan ha på medarbetarnas hälsa och välbefinnande.
- Hur och varför ett dåligt bemötande kan leda till stress och hur man kan förebygga detta.
- Hur kommunikationen och jargongen på arbetsplatsen kan påverka arbetsmiljön och hur man kan använda kommunikation för att främja klimatet på arbetsplatsen.
- Varför och hur konflikter på arbetsplatsen påverkar arbetsmiljön och hur man kan hantera dem på ett konstruktivt sätt.
Genom att ta upp dessa ämnen kan man hjälpa medarbetare att förstå hur bemötande och arbetsmiljö är sammankopplade och hur man kan främja en god arbetsmiljö genom ett positivt bemötande på arbetsplatsen.
Bemötande är en del av den sociala arbetsmiljön
Begreppet psykosocial arbetsmiljö används fortfarande, men i Arbetsmiljöverkets föreskrifter talar man om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA. Det handlar bland annat om hur arbetet organiseras, vilka krav och resurser som finns och hur vi samarbetar och stödjer varandra.
Sedan den 1 januari 2025 finns bestämmelserna om organisatorisk och social arbetsmiljö i AFS 2023:2, kapitel 2. De ersätter de tidigare OSA-föreskrifterna AFS 2015:4 och omfattar bland annat ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling.
Bemötandefrågor hör alltså hemma i arbetsmiljöarbetet. De behöver få plats i hur vi leder, planerar och följer upp arbetet, liksom i våra vardagliga samtal.
Föreläsningar om bemötande och arbetsmiljö
De av mina föreläsningar som handlar om hur bemötande påverkar arbetsmiljön är:
Måste jag älska varenda jävel?!
En föreläsning om bemötande och samarbete.
Men har du ingen humor eller?!
En föreläsning om härskartekniker, makt och samarbete.
Det är bara att bara bita ihop!
En föreläsning om motivationens myter som ersätts med forskning om förutsättningar, förändring och samarbete.
