Arbetsmiljö - sluta prata om mjuka frågor!

Bemötande, tillit och psykologisk trygghet är arbetsmiljöfrågor som påverkar hur människor mår och hur arbetet fungerar. När samarbetet brister, människor förlöjligas eller ingen vågar berätta att något är fel kan konsekvenserna bli riktigt hårda. För människan, för verksamheten och för plånboken. Så varför fortsätter vi att kalla dem mjuka frågor?

En föreläsning om arbetsmiljö – mer än regler och juridik

Att föreläsa om arbetsmiljö krävde helt andra kunskaper och förmågor än jag först trodde. Länge trodde jag att det jag kunde bara var ”lite extra” eller en bit mjuk vadd på de riktigt viktiga frågorna och att jag behövde plugga juridik.

Men när jag tog mig igenom statistiken från SCB om hur vi faktiskt har det i livet, när jag läste på vad Arbetsmiljöverket pratar om när de säger att läget är allvarligt och när forskare ständigt visar på siffror som berättar hur dyrt det är när arbetskraften skadar sig, mår dåligt och stressrelaterade sjukskrivningssiffror skjuter i höjden, så insåg jag att jag verkligen jobbar med riktigt hårda frågor.

Jag tycker verkligen vi ska sluta tala om ”mjuka frågor” och ”de mjuka värdena”, för den chef som gör det brukar bli ganska överraskad över vilka kostnader ett så nonchalant förhållningssätt ger.

Behövs juridisk kunskap?

Behövs inte juridisk kunskap då? Jo, visst gör den det och en massa annan kunskap också, men min upptäckt är att den kunskapen redan finns på företagen, hos facket och alla fantastiska skyddsombud.

Det jag kunde bidra med var pedagogik – hur får vi medarbetarna att använda skyddsutrustning, motionsbidraget eller gå till företagshälsovården vi anlitat för dyra pengar?

Organisationens ansvar för arbetsmiljön

Det individuella ansvaret är stort för att minska stress, men minst lika viktigt är hur arbetsplatsen är organiserad, hur arbetet planeras och hur balansen mellan krav och resurser ser ut. Att skapa en kultur på arbetsplatsen där skyddshjälmar och återhämtningspauser är lika självklara som löneutbetalningar borde vara givet, men är inte alltid så.

Det är alltså inte information om regler som behövs, utan en vilja att efterleva dem som brukar vara problemet. En kultur med härskartekniker såsom förlöjliganden och en ”skuld- och skamjargong” är vanligare än vi ofta talar högt om.

Ofta tänker jag att trafikolyckor är just olyckor, men mobbning på arbetsplatsen är också dödligt och något fullt vuxna människor aktivt GÖR mot varandra, ofta under lång tid.

Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

OSA – organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om hur arbetet organiseras, balansen mellan krav och resurser och hur vi samarbetar och stödjer varandra. Begreppet psykosocial arbetsmiljö används fortfarande, men i Arbetsmiljöverkets föreskrifter används organisatorisk och social arbetsmiljö.

Arbetet handlar om att främja en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa. Det är inget som bara händer, det måste hela tiden underhållas, förbättras och utvärderas.

Frågor för att förbättra arbetsmiljön

Mina bästa tips för att få fart på arbetsmiljöfrågorna – såväl användandet av reflexvästar som en ökad psykologisk trygghet – är att ställa sig olika frågor:

• Hur ökar vi känslan av sammanhang, tillhörighet och tillit?
• Hur ökar vi känslan av kompetens, kompetensspridning och ständigt lärande?
• Hur ökar vi känslan av självbestämmande? Vad behöver regleras och vad behöver faktiskt inte regleras med vare sig formella eller informella regler? Behandlar vi vuxna människor som vuxna?
• Hur kan andra se att vi trivs på arbetsplatsen?
• Vilka tror vi är de lågt hängande frukterna vi kan plocka för en ökad trivsel?
• Vilka större insatser ska vi börja planera för?
• Vilket rykte sprider vi om vår arbetsplats?
• Hur många av våra sommarvikarier vill komma tillbaka nästa år?
• Vilka är de största riskmomenten för fysiska skador?
• Hur bra dokumenterar vi när tillbud sker? Hur använder vi vår dokumentation? Hur bra är vi på uppföljning?

Och vad gör vi med svaren?

Frågorna kan ni använda på ett APT, en planeringsdag eller i det löpande arbetsmiljöarbetet. Men om svaren stannar i ett mötesprotokoll har vi fortfarande jobbet kvar.

Vad behöver åtgärdas direkt? Vad behöver undersökas närmare? Vem ansvarar för nästa steg och när följer vi upp?

Skilj också på sådant arbetsgruppen kan förändra i vardagen och sådant som kräver beslut om exempelvis bemanning, resurser eller prioriteringar. Alla problem kan inte lösas genom att medarbetarna blir lite trevligare mot varandra.

Det går att börja med något enkelt. Men de större problemen behöver också få en ansvarig och en plan. Annars står vi snart på nästa APT och svarar på precis samma frågor igen.

Vågar vi prata om hur vi faktiskt har det?

Innehållet och svaren – det visade det sig att alla kunde, men de vågade inte prata om det och med varandra. Att visa sig sårbar eller orolig på arbetet är inte en favorit, så jag måste alltid bädda mjukt med både humor och mycket värme för att få fart på samtalen.

Ofta finns inga skyddsombud, och till och med arbetsgivarna klagar på att för få är medlemmar i facket. Fördelen för chefen med välorganiserade medarbetare är att det underlättar strukturen på arbetet. Tvärtom vad många tror uppskattar många chefer verkligen arbetsplatsens skyddsombud – hur besvärliga de än är ibland. De är nämligen en bra väg att minska kostnader när mjuka frågor blir hårda för både plånbok och hjärta.

Fler frågor och tips från mig kan du få på en föreläsning eller workshop, kanske på ett utökat APT?

---