Varför har psykosocial arbetsmiljö fått nytt namn?
Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, tydliggör att arbetsmiljön handlar om hur arbetet organiseras och hur vi fungerar tillsammans. Om arbetsbelastningen är orimlig eller ingen vet vad som ska prioriteras behöver vi förändra förutsättningarna för arbetet. Vi kan inte bara be människor att bli bättre på att hantera stress.
Begreppet psykosocial arbetsmiljö används fortfarande, men i Arbetsmiljöverkets föreskrifter används organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är alltså mer än en fråga om vilka ord vi väljer. Vad behöver vi faktiskt göra annorlunda på arbetsplatsen?
Vad betyder psykosocial arbetsmiljö?
Psykosocial arbetsmiljö är ett begrepp som används för att beskriva de faktorer på arbetsplatsen som påverkar människors psykiska hälsa och välbefinnande, såsom arbetsklimat, sociala relationer, ledarskap och krav i arbetet.
Begreppet organisatorisk och social arbetsmiljö lyfter tydligare fram förhållanden i själva arbetet: organisation, struktur, processer och system, men också samarbete och stöd mellan människor.
Detta kan hjälpa till att belysa vikten av att organisera arbetet på ett sätt som främjar hälsa och välbefinnande, kan låta som lite snömos men är viktigt att förstå. Leder omorganisationen till ökad hälsa? Hur kan vi göra omorganisationen i sig så ostressig som möjligt?
Vad är organisatorisk arbetsmiljö?
Den organisatoriska arbetsmiljön handlar om hur arbetet och arbetsplatsen är organiserade och vilka förutsättningar det ger de anställda. Det inkluderar bland annat arbetsuppgifter, arbetstider, ledarskap, kommunikation, ansvarsfördelning och arbetsbelastning.
Vet du vad som förväntas av dig? Har du tid, kunskap och resurser för att göra jobbet? Vem hjälper dig att prioritera när allt inte hinns med?
Om tre personer ger dig varsin uppgift som ska vara klar först hjälper det inte alltid att du blir bättre på att planera din dag. Någon behöver också bestämma vad som faktiskt är viktigast.
Vad är social arbetsmiljö?
Den sociala arbetsmiljön handlar om hur vi samspelar, samarbetar och får stöd av chefer och arbetskamrater.
Kan vi be om hjälp utan att bli förlöjligade? Får vi informationen vi behöver? Går det att säga att något inte fungerar, även när den som bestämt är med i rummet?
Det är också viktigt att ha en bra ledarskapskultur som främjar delaktighet, feedback och dialog mellan chefer och medarbetare. Möjligheter till inflytande, arbetsrelationer och hur konflikter hanteras påverkar hur vi har det på jobbet.
Det organisatoriska och det sociala hänger ihop. Otydliga ansvarsområden kan skapa konflikter. Ett dåligt samtalsklimat kan göra att problem med arbetsbelastningen aldrig kommer fram.
Härskartekniker hör också till arbetsmiljöarbetet
Arbetsgivare ska förebygga förhållanden som kan ge upphov till kränkande särbehandling och ha rutiner för hur den ska hanteras. Härskartekniker och mobbning behöver tas på allvar i det arbetet.
Ett sätt att öka kunskapen är att utbilda alla så att alla känner igen härskarteknikerna och att ha workshops för att utarbeta arbetsplatsens egna mottekniker. Vi ska alltså inte använda härskartekniker mot den som använder dem utan vi ska ha andra klokare strategier.
Utbildning kan bidra, men behöver följas av handling när det finns problem i arbetsmiljön.
Läs gärna mer om härskartekniker här
Min erfarenhet av att föreläsa och ha workshops kring härskartekniker är att många först är rädda att det ska bli negativt men med stor erfarenhet så har jag lärt mig att göra det både roligt och konstruktivt samtidigt. Genom föreläsningen med titeln Men har du ingen humor eller?! kommer jag åt sådant som en rå men hjärtlig jargong och rena kränkningar.
Hur förbättrar vi den organisatoriska och sociala arbetsmiljön?
En god organisatorisk och social arbetsmiljö ska bidra till ökad trivsel och arbetsglädje för de anställda, vilket kan leda till ökad produktivitet och kvalitet på arbetet. Det kan också minska risken för ohälsa och sjukskrivningar på grund av stress och psykisk belastning.
För att skapa en god organisatorisk arbetsmiljö är det viktigt att ta hänsyn till de anställdas behov och förutsättningar. Det kan innebära att ge tydliga arbetsuppgifter och ansvarsområden, att ha en bra arbetsfördelning, att ha goda möjligheter till kommunikation och samarbete och att erbjuda möjligheter till kompetensutveckling och karriärmöjligheter.
Börja gärna med några konkreta frågor:
- Vad ska prioriteras när tiden inte räcker?
- Finns rätt kunskap och resurser för uppgifterna?
- Vet alla vem de kan vända sig till för stöd?
- Vilka beslut kan medarbetarna påverka?
- Hur märker vi att någon hamnar utanför eller får en orimlig arbetsbelastning?
- Vem ansvarar för att förändringar genomförs och följs upp?
Det räcker inte att alla vet att det är stressigt. Vad ska tas bort, förändras eller tillföras för att situationen ska bli bättre?
Vad har motivation med arbetsmiljön att göra?
Att öka kunskapen om vad motivation egentligen är, är en del av detta och något som jag ofta har gjort genom föreläsningen Det är bara att bita ihop – för det är ju just vad det INTE är.
En föreläsning om motivation är inte motiverande i sig men kan ge deltagarna redskap för att skapa förutsättningar för en hållbar motivation.
Här passar en fördjupad föreläsning om motivation väl in. Där talar vi om hur chefer kan tala med sina medarbetare under utvecklingssamtalen, hur vi kan göra ett APT konstruktivt och mycket annat.
Läs gärna mer om motivation här
Vilka föreskrifter gäller för OSA?
Sedan den 1 januari 2025 finns bestämmelserna om organisatorisk och social arbetsmiljö i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2, kapitel 2. De tidigare OSA-föreskrifterna AFS 2015:4 är upphävda.
Bestämmelserna omfattar bland annat ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Arbetet med OSA ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
