Frågor & Svar

Här finner du svaren på de vanligaste frågor. Navigera bland svaren genom att klicka på flikarna nedan.

Imran Jakobsson är min bästa vän och i många fall samarbetspartner. Under två år var han anställd hos Signahl AB och föreläste tillsammans med mig. Nu pluggar han och tar hand om sina barn. Då och då dyker han upp och håller föreläsningar eller workshops för ungdomar eller hos #arbetslycka och håller en kurs i ACT – att hantera stress och främja hälsa.

Direktlänk till svaret

Ord är både viktigt och oviktigt. Men det är genom ord vi kommunicerar framför allt i skrift men även i tal. Det ord som kan upplevas kränkande av en person kan upplevas befriande för någon annan.

Pansexuell är för närvarande mitt eget favorit ord!

Jag tror på att kunskap skapar trygghet och att trygghet skapar kärlek. Många tycker inte om den hållningen men jag tror på rena upplysningsföreläsningar där frågor och begrepp vrids och vänds på. Många frågor har inget svar men ett inkluderande förhållningssätt löser många dilemman.

Direktlänk till svaret

Under föreläsningen Mångfald - besvärligt härligt utgår jag från diskrimineringslagstiftningens sju grunder. Genom att stoppa in dem i ett intersektinellt perspektiv och ge normkritiska exempel så kommer vi tillsammans åt hur makt görs, hur ojämlikhet kan minskas och jämställdhet öka. Ett väldigt bra redskap i detta är att belysa heteronormativiteten och förklara detta krångliga men användbara ord!

Övriga diskrimineringsgrunder är:

  • Etnicitet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Könsidentitet
  • Kön
  • Ålder
Direktlänk till svaret

Efter att ha varit med under Almedalsveckan under många år har jag lite tips och trix att dela med mig av. Jag är där varje år och ser det i huvudsak som fortbildning för min egen del men det brukar sluta med många egna moderatorsuppdrag.

Viktigaste tipset: se till att du verkligen delar med dig generöst. Det är inte bara marknadsföring, det är något mycket större. Du är en del av ett demokratiskt samtal –bidra och respektera! Det är då du kommer lämna djupast intryck hos dem som uppmärksammade dig.

Direktlänk till svaret

NSA - National Speaker Association Sweden är det officiella namnet på Talarföreningen i Sverige. Där är jag och flera hundra andra talare medlemmar. För att få vara medlem måste du ha talandet som yrke och följa vissa riktlinjer. Meningen med föreningen är att höja kvaliteten inom branschen och att ha väldigt roligt. Att vara talare är ibland ganska ensamt och vi försöker hitta varandra på tåg, flyg och hotell runt om i Sverige. Dessutom kan vi hjälpa varandra att bli ännu bättre genom att gå på varandras föreläsningar och utbyta olika tips. Sharing is caring!

Direktlänk till svaret

Stefan Hyttfors som blev årets manliga talare 2014 sa något klokt när han stod där och tackade för blommor och applåder. Jag minns inte exakt men essensen var att det är viktigt att ta sig tid att reflektera och vi som är talare vi ger lyssnarna och deltagarna en stund att tänka. Medan vi talar kan de reflektera över det vi säger och över sina egna tankar. Vi är berättare och vi kan förmedla historier och metaforer som inspirerar. Ibland får vi höra att det vi sa öppnade en helt ny värld för en deltagare medan en annan tyckte det var meningslöst. Jag tänker ofta att jag är en del av en helhet, en droppe som urholkar stenen, eller en pusselbit. En föreläsning gör ingen revolution men vad vore vi utan nya tankar, nya fakta och nya upplevelser?

Direktlänk till svaret

Kring motivation och vad det är finns många myter. Två är speciellt vanliga: din motivation är någon annans ansvar. Andra förstör, jag var motiverad! Och den andra är att en hög motivation är bra. Allt detta och lite till går jag igenom under föreläsningen:
Man blir bra på det man tränar på! Vad tränar du på? LÄNK

Min fråga till dig är: är du motiverad nog för att bli motiverad? En del människor har en personlig tränare på gymmet. Tränaren instruerar dem hur de ska träna för att få ut så mycket som möjligt av tiden på gymmet, hur de ska bli så starka som möjligt och hur de kan förbättra sin smidighet och sin kondition. Ingen skulle få för sig att betala för tränaren, be den att svettas åt en och sedan blir irriterad för att ens egen kondition inte blev bättre. Men ungefär så resonerar många kring motivation. Vi menar att du måste svettas lite för att få motivation. Att du måste använda metoderna för att jobba upp den mentala kondisen och styrkan som du så väl behöver på jobbet. Ingen, ingen annan kommer göra jobbet åt dig. Men precis som när du lyfter tunga vikter är det viktigt att lyfta rätt och dessutom är det inte mängden timmar på gymmet som räknas utan kvaliteten på övningarna du gör som avgör hur stark du blir.

Vi är alltid motiverade! Frågan är bara för vad? När arbetsuppgiften och motivationen sammanfaller är det ju toppen men det är inte alltid så. Ungdomar är alltid motiverade, ganska ofta för att sova, spela eller kanske äta men inte just det som föräldrarna planerat att de skulle äta. En hög motivation är bra om den är riktad mot det som behöver göras. En hög motivation att skaffa sig det senaste kan bli dyrt. Det kan motivera till att arbete mycket. Men är det då arbetet vi är motiverade för? En hög motivation att vilja ha det senaste kan leda till kriminalitet om du inte vet något annat sätt att få jobb. En hög motivation att framstå som smart kan leda till fusk lik väl som till flit. Vad i ditt liv gör du utan ansträngning? Vad gör du för att det är så roligt att du inte kan låta bli? För någon är det träna, för någon annan att baka och för en tredje att fixa med trädgården. För mig är det att diska eller tvätta, jag tycker att det är ett extremt enkelt sätt att få synliga resultat. Men ofta inser jag att jag diskar för att slippa sätta mig med mailen.

Hotivation: jobba bör man annars dör man! Är kanske motsatsen till motivation.
Inre motivation är ett resultat av uppfyllda behov. Gör en kartläggning. Hur väl uppfyllda är dina behov? Om någon verkar passiv eller omotiverad fundera över hur väl den personens behov är tillfredsställda. Gör till en vara att fundera över hur väl du uppfyller andra människors behov.

Vad är motivation? Flow eller autonom motivation är ett resultat av uppfyllda behov.

Fysiska behov:


  • mat
  • sömn och vila
  • sex (och närhet)

Psykologiska behov:


  • att känna samhörighet
  • att känna sig kompetent
  • att uppleva att man är autonom, har självbestämmande

Samhörighet – vi behöver vårt sammanhang, vår flock om du så vill för vår fortplantning och överlevnad. Sammanhangen kan vara olika men vi vill vara en del av något, en familj eller fotbollslag, en arbetsgemenskap eller en förening. Genom att vara del av ett sammanhang tillgodoser vi vårt behov av skydd, av närhet och av att kunna dela på maten eller resurserna. Ensam är inte stark i långa loppet. Det finns forskning som säger att det är farligare att känna sig ensam än att röka och vara kraftigt överviktig.
En del av samhörigheten är att jobba mot samma mål. Känner du att du vet vilka mål ni arbetar mot och kan ni mäta era framgångar? En annan är att känna att man hör till. Genom omedveten eller medveten diskriminering minskas motivationen kraftigt.

Kompetens - det är kul att känna sig kompetent! Det är lätt att se lyckan hos ett barn som precis lärt sig något nytt och eftersträvansvärt. Men när en arbetsuppgift känns för svår blir vi stressade och när den är för lätt tröttnar vi fort. Kompetens är inte bara sakkunskap utan även att ha förutsättningar och resurser att kunna genomföra en uppgift, hantera en utmaning. Vi har ett behov av att vara kompetenta för att känna att vi bidrar till vårt sammanhang, vi vill vara behövda.

Autonomi – fri att välja sina tankar och handlingar, möjlighet att påverka och fatta egna beslut inom givna ramar. Olika personer har behov av olika stora ramar för att hitta rätt. För stora ramar kan leda till förvirring vilket är lätt att se hos små barn. Vuxna kan känna att sammanhanget försvinner om ramarna är för vida. Men för små ramar och detaljstyrning dödar fort motivation och arbetstempo.

Direktlänk till svaret

Detta är värt en föreläsning i sig men jag brukar inkludera den i föreläsningen
Man blir bra på det man tränar på! Vad tränar du på? LÄNK

Positiv psykologi är ett helt forskningsfält och en del av den kontextuella psykologin. Genom att förstå sammanhang, kontext, kan vi påverka vårt eget och andras mående. Genom att studera hur många tagit sig ur en depression kan den kunskapen hjälpa någon som lider av depression. Att bara tänka positivt eller att få glada och peppande tillrop brukar få motsatt effekt hos den som mår dåligt. Att ta sig i kragen när det inte finns någon är inte lätt helt enkelt!

Direktlänk till svaret

Det är moderatorns erfarenhet du betalar för inte timmarna på scenen. Ett gemensamt förberedelsearbete är nyckeln till ett gott resultat. Jag har en Guldlista där har jag samlat alla bra och dåliga exempel jag varit med om sedan jag började leda samtal i slutet av 90-talet.

Kanske kan ni våga välja talare före ni väljer datum? Då är chansen så mycket större att ni får den dag ni vill ha än om ni gör tvärt om. Att våga sig på lite metoder som underlättar samtal och reflektion under konferensen brukar belöna sig och ni kan hitta hur många bra metoder som helst hos Marie på Metodbanken. Tillsammans har vi planerat många konferenser, utbildningar och kurser. Hon är en klippa.

http://www.metodbanken.se

Många duktiga moderatorer hittar ni hos Erik på Ordrum. Erik har lärt mig nästan allt jag kan. Han skriver böcker som gör möten till något många inte trodde var möjligt innan de prövat.
http://www.ordrum.se

Direktlänk till svaret

Det finns många sätt men bara det att du tänkt tanken säger mig att du är mer förberedd än de flesta. Den tid du investerar brukar du snabbt få igen. Hos Marie på Metodbanken kan du hitta många samarbetsövningar. Tillsammans har vi planerat många konferenser, utbildningar och kurser. Hon är en klippa.

http://www.metodbanken.se

Direktlänk till svaret

Ju tidigare jag får vara med i processen desto mer kan du använda min erfarenhet! Sedan någon gång på 90-talet har jag lett olika samtal, konferenser och debatter. Alla framgångar och alla misstag har jag samlat i något jag kallar Guldlistan. Tillsammans går vi igenom den så att du i alla fall slipper planera in de värsta missarna. Förberedelse och framförhållning gör en konferens så mycket bättre men faktiskt – flera gånger har jag kommit in i sista minuten och tillsammans har vi styrt upp ett riktigt bra resultat!

Direktlänk till svaret

Men har du ingen humor? Här är jargongen rå men hjärtlig. Vem bestämmer vad som är humor och vem definierar hjärtlig? Frågor som kan vara bra att ställa sig i ett likabehandlingsarbete.

  • Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel: Upprepade kommentarer från övrig personal av rasistisk innebörd till en anställd kan anses vara trakasserier, liksom ständiga "skämt" om blonda kvinnor och utfrysning av en ensam kvinna på en manlig arbetsplats. I det första fallet blir det trakasserier på grund av etnicitet, i det andra trakasserier på grund av kön.
  • Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker en persons värdighet. Exempel: Ovälkomna sexuella inviter är sexuella trakasserier, oavsett om de omfattar "bara" upprepade, påträngande samtal av sexuell natur eller även omfattar kroppsberöring eller uttalade förslag på sexuella möten.
Direktlänk till svaret

I diskrimineringslagen finns definitioner av diskriminering. De handlingar som är förbjudna är:

  • Direkt diskriminering är när en person direkt i den aktuella situationen negativt särbehandlas och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel: Två homosexuella kvinnor pussade varandra på en restaurang och avvisades av det skälet från restaurangen, vilket inte hände heterosexuella par. Behandlingen ansågs vara direkt diskriminering enligt diskrimineringsförbudslagen.
  • Indirekt diskriminering är när en person drabbas negativt av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer utifrån någon diskrimineringsgrund. Exempel: Ett varuhus förbjöd personer med långa och vida kjolar att vistas på varuhuset och hänvisade till stöldrisken. Förbudet ansågs vara diskriminering, (liktydigt med indirekt diskriminering), eftersom förbudet enbart drabbade kvinnor av romsk härkomst.
  • Trakasserier och sexuella trakasserier är två ytterligare former av diskriminering.

Dessutom är det förbjudet att beordra någon att diskriminera och olika typer av repressalier mot en person som påtalat eller anmält en diskriminering är förbjudet. Inom en del områden finns det ytterligare förbud.

Direktlänk till svaret

Strukturell diskriminering är diskriminering på strukturell, i motsats till individuell, nivå. Diskrimineringen kan bestå av informella normer eller av formella regler i samhället. Genom diskrimineringen blir en grupp – exempelvis kvinnor, män, svarta, transpersoner eller homosexuella  – underordnad en annan. Strukturell diskriminering kan vara helt omedveten den existerar på samhällsnivå.
 
Strukturer kan ses i regler, normer, rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för minoriteter att uppnå lika rättigheter och möjligheter som majoriteten av befolkningen har. Sådan diskriminering kan vara synlig eller dold och den kan ske avsiktligt eller oavsiktligt

Direktlänk till svaret

Härskartekniker syftar på olika sociala manipulationer varmed en grupp eller person behåller sin position (i en synlig eller osynlig hierarki) gentemot människor ur andra grupper eller gentemot en enskild individ.
Uttrycket är ursprungligen myntat av den norska psykologen och filosofen Ingjald Nissen 1945. Nissens ursprungliga nio härskartekniker populariserades och minskades till fem av den norska socialpsykologen Berit Ås 1976 och beskrevs redan på 1980-talet i svensk litteratur. Vanligtvis är det någon av dessa fem som avses med termen härskarteknik, men Berit Ås har själv utökat listan med två till och i vardagligt tal används ibland ordet härskarteknik om allmänt ohemula maktmanipulationer. Andra tänkare och debattörer har också beskrivit och delat upp härskartekniker på lite andra sätt men Berit Ås ursprungliga definition och beskrivning är dock den som är klart dominerande.

När jag utbildar så vill jag att vi tillsammans prövar för att riktigt känna hur illa det blir. Jag vill att vi samtalar om härskarteknikerna mer än bara en ren föreläsning. För härskartekniker är något som vi alla GÖR och därför är det viktigt att känna efter när och hur vi gör dem.

Direktlänk till svaret

Jag vill inte bli bemött jag vill bli mött! Är en vanlig kommentar inom funktionalitetsrörelsen. Jag är en kund eller patient – inte en nedsatt kund eller patient. Som kund är det ju min plånbok och inte min funktionalitet som du som säljare ska vara intresserad av! Bemötandefrågor är vanliga och förfrågningarna många inom detta område. Vi börjar med att fundera kring orden för att sedan gå vidare till ett service, kundfokuserat och inkluderande arbetssätt.  Inom alla olika branscher arbetas det med dessa frågor. Brandskydd, sjukvård, mobilförsäljning och it-support. Genom att tillsammans blanda olika erfarenheter kan vi hitta det som bli unikt för er.
Ofta tänker jag: Kärlek och respekt – ska det vara så svårt?

Läs gärna mer här där vi försökt att på ett enkelt sätt förklara vad intersektionalitet är.

Länk till Krokben…

Direktlänk till svaret

Om ni vill arbeta med jämställdhetsintegrering lämnar jag med varm hand över det till mina kollegor på Jämställdhetsbolaget eller till Ulrika Eklund. Vi samarbetar ofta och jag håller en introduktionsföreläsning för all personal och de fördjupar för dem med mer ansvar.

http://ulrikaeklund.se
http://www.jamstalldhetsbolaget.se

Jämställdhetsintegrering är den strategi för jämställdhet som används i den svenska staten, utöver de aktiva åtgärder som krävs enligt diskrimineringslagstiftningen. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i alla samhällsområden och verk- samheter i stället för att drivas som en enskild fråga. Det är alltså den utåtriktade verksamheten som står i fokus, inte organisationens interna strukturer eller personalens inbördes villkor som regleras av diskrimineringslagen. Även om detta är något staten beslutat att genomföra för just sin verksamhet på departement och myndigheter, så kanandra aktörer inspireras av och arbeta med jämställdhetsintegrering. Egentligen är det just detta som ska göras inom alla verk- samheter där kraven och ambitionen är att personer ska bemötas som individer och få likvärdig service.

Direktlänk till svaret

Likabehandling leder till mångfald. Här betonas dock i ordet vilka möjligheter människor får som exempelvis vårdtagare, student eller arbetssökande. Ordet lika- behandling kan dock vara lite missvisande då det låter som att det innebär att alla ska behandlas exakt lika, men det som man med begreppet vill understryka är istället att människor ska ha lika villkor. Det kan i vissa fall betyda olika behandling. Människor har olika förutsättningar för att kunna agera på lika villkor som andra. I praktiken utgörs likabehandlingsarbete ofta av upprättande av likabehandlings- eller mångfaldsplaner för att förebygga och förhindra diskriminering. En modernare variant är att tala om hur vi inkluderar istället för att undvika att exkludera, att ha en inkluderingsplan helt enkelt!

Direktlänk till svaret

Jag brukar säga att jämlikhet är som en tårta och jämställdhet är en av tårtbitarna. Den tårtbiten innehåller det som handlar om kön, förhållandet mellan män och kvinnor. Ojämställdhet är tillexempel att män ofta tjänar mer än kvinnor för samma jobb trots de har samma erfarenhet, position och utbildning. Jämställdhet skulle vara att män och kvinnor tjänade samma men det är väldans ovanligt. Resten av tårtbitarna är resten av diskrimineringslagstiftningens sju delar, sexuell läggning, könsidentitet, religion, etnicitet, funktionsförmåga och ålder. Jämlikhet – alla människors lika värdighet och rättigheter.

Direktlänk till svaret

Normkritisk pedagogik innebär att inte fokusera på dem som uppfattas som avvikare i ett sammanhang, utan att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att dessa personer uppfattas som just avvikare och de konsekvenser som kommer av denna obalans. Därigenom utgör normkritisk pedagogik en del av det som kallas kritisk värdepedagogik.

Men är inte tolerans ett bra ord?
Ofta när man arbetar för likabehandling och mot diskriminering är syftet att skapa förståelse, tolerans och empati för människor som blir utsatta för trakasserier, diskriminering och kränkningar. Det kan vara exempelvis hbt‐personer, icke-vita personer i ett vitt samhälle eller människor med funktionsnedsättningar. Det kallas för toleranspedagogik.
Med toleranspedagogik riskerar man att missa det som gör att vissa människor ses som avvikare och andra som normala, och som leder till att vissa människor får sina rättigheter tillgodosedda per automatik, medan andra får kämpa för dem. Om man bara pratar om att få homo‐ eller bisexuella är öppna med sin läggning i skolan eller i arbetslivet missar man varför homo‐ och bisexuella måste berätta om sin sexualitet gång på gång medan heterosexuella inte behöver göra det.

Läs gärna mer här…
Länk till Krokben…

Direktlänk till svaret

Att kunna se hur olika maktbaser samverkar. Inter – mellan och sektion – grupp eller plats.

Intersektionalitet är en feministisk sociologisk teori och analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Begreppet intersektionalitet myntades under slutet av 1980-talet av Kimberlé Crenshaw, som var aktiv inom rörelsen Black feminism. Crenshaw ville med begreppet kritisera genusforskningens uppfattning om kvinnor som "bara" kvinnor. Hon menade att det fanns andra faktorer som spelar in i en diskriminering, exempelvis etnicitet, ålder eller klass.

Läs gärna mer här där vi försökt att på ett enkelt sätt förklara vad intersektionalitet är.

Länk till Krokben…

Direktlänk till svaret

Normer är oftast osynliga, underförstådda och allmänt delade regler för hur vi ska vara, se ut, göra och förhålla oss till varandra. Många normer är bra och skulle vara omöjliga att klara sig utan. De reglerar vardagen så att vi människor kan vara med varandra utan att varje sekund behöva göra upp om regler. Vi behöver exempelvis inte bestämma hur nära vi ska stå varandra varje gång vi möts. Men många normer lägger grund för diskriminering genom att de talar om vad och vem som räknas, är okej och normal eller konstig och icke önskvärd. Normer talar om för oss vilka kategorier som är viktiga och de anger vad som anses vara typiska utseenden, egenskaper och beteenden utifrån exempelvis kön, etnicitet, funktionsförmåga eller ålder.
Jag brukar ofta tala om att mitt mål är att samhällsnormen ska vidgas så att fler får plats.
Som ett barn sa: ”så att liksom alla blir helt rätt hela tiden”.

Läs gärna mer här…
Länk till Krokben…

Direktlänk till svaret

För det första finns det ingen enhetlig definition av begreppet. För det andra går det inte att mäta då det finns lagar som inte till låter organisationer att föra register över vissa uppgifter om sina anställda, medlemmar eller medborgare och för det tredje är det mycket svårt att omvandla alla aspekter inom mångfaldsbegreppet till något meningsfyllt.

Väldigt ofta börjar samtalen handla om representativitet och egenskaper. Som om alla kvinnor vore lika och en kvinna kan representera restens åsikter och erfarenheter. Som om alla som använder rullstol skulle ha lika åsikter i vissa politiska frågor eller som om alla från ett land skulle ha samma värderingar, religion, åsikter och erfarenheter. Jag tänker ofta att de som vill jobba med mångfaldsfrågor redan i sitt ordval avslöjar att de inte har funderat så mycket över frågor om makt, strukturer och norm och just därför har jag valt att ha det som titel på en av mina föreläsningar, för att få utbilda just där det behövs.

Direktlänk till svaret

ACT är en förkortning för Acceptance and Commitment ­ Therapy och uttalas som engelskans »act«, agera. Det är en terapiform men kan även användas inom arbetslivet eller som prevention av stress och psykisk ohälsa i olika sammanhang.

ACT handlar om två saker identifiera vad man tycker är riktigt viktigt i livet och att ta faktiska, konkreta steg beteenden i riktning mot vad man tycker är viktigt i livet.

ACT vilar på en teoretisk bas av grundforskning inom området Relational Frame Theory, RFT, som beskriver den mänskliga förmågan att använda språket, hur språk och avancerade kognitiva funktioner utvecklas, lärs in och hur språket inom många områden är användbart för kommunikation. Vår förmåga att använda språk och tänkande kan skapa betydande lidande och psykisk problematik eller vara en källa till styrka och nya beteenden. Man kan säga att ACT är den praktiska tillämpningen av RFT.
Både ACT och dess teoretiska bas RFT har funktionell kontextualism som sitt vetenskapsfilosofiska grundantagande.

Ännu mer om ACT:
http://livskompass.se

Direktlänk till svaret

KROKBEN OCH UTSTRÄCKTA HÄNDER

Gratis e-bok att ladda ned

Ladda ned nu